Sangramentu i herida

En realidat bo por repartí e sangramentu den algun grupo.

  1. Sangramentu di arteria, esaki bo ta rekonosé na e kolo di sanger kòrá bibu i mayoria bia e ta spùit/ bati sali pafó. Un situashon ku ta un menasa pa bida pasobra ta masha hopi sanger den korto tempu ta bai pèrdí. Bo por stòp esaki dor di primi ku bo dùim/dede riba e herida òf ardu. Pa sòru pa e sera mihó hasi uzo di un gasa limpi òf paña limpi. Ta mas ku klaro ku bo tin ku bai un veterinario dirèkt.
  2. Sangramentu di vena, sangramentu for di un òf mas ardu mayó. Mayoria bia un kolo mas skur i e ta basha sali trankil. Pone preshon riba e herida ku un paña òf un verbant mayoria bia ta sufisiente te ora yega e veterinario.
  3. Sangramentu di kapila, sangramentu for di e vasonan kapilar por ehèmpel un herida chikí. Mayoria bia e sangramentu ta stòp di su mes, kualkier kos por tape ku un paña limpi.
  4. Heridanan di karni, sker, mordé. Stòp e sangramentu ku un paña, pero e por ta doloroso. Bai serka un veterinario pa limpia e herida i pa ganch’é ta rekomendabel. No warda muchu, infekshon ta lur djis ei i e ganchamentu di un herida mester sosodé mas pronto ku ta posibel.

Esaki por kondusí na sangramentu eksterno i interno. Eksterno ta fásil pa detektá pasobra bo ta mira sanger i bo ta bai aktua riba esaki.

Sangramentu interno hopi bia no ta keda detektá. E siguiente síntomanan ta un indikashon fuerte si ta trata di un sangramentu interno.

  • Sangramentu di nanishi, boka òf anal
  • Tosa sanger
  • Pishi sanger
  • Karni di djente blek
  • Pòls suak òf lihé
  • Mal sirkulashon di sanger

Pone un deken riba e bestia pa evitá ku su temperatura ta baha muchu i pone den un ambiente trankil. Yama un veterinario inmediatamente.

©Rescueracao, translation Denice Bezemer. Like us @ Facebook